Årtal:
Projekt 2005-2015
Färdigställandeår:
från 2012
Adress:
Mariehäll, Bromma
Beställare:
Stockholms stad exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret, JM, Einar Mattson, Svenska Bostäder, SKB
I utformningen av såväl helhet som de olika offentliga rummen, utvecklade vi konceptet att skapa ett enhetligt och tydligt landskap av stadsrum och parker som bildar det som håller samman stadsdelen. Vi har varit verksamma i projektet under lång tid, medskapande processer har präglat arbetet från tidiga skeden till uppföljning under bygget.
GATOR TORG OCH PLATSER
En ny stadsdel med ca 2000 lägenheter som planeras på mestadels gammal industrimark där 20 byggherrar och olika arkitekter uppmuntrades att skapa en ny stadsbild med variation. Det var då viktigt att arbeta fram ett tydligt och enhetligt landskap av stadsrum och parker som kan hålla samman stadsdelen. Det är också bra för orienterbarheten, inte minst för barn. Gators utformning underströk dess läge i gatuhierarkin, med hjälp av dimensionering av rummet markbeläggning, murar, träd, belysning etc. allt med en enkelhet för att ge lugn i stadsbilden. Genomhela stadsdelen löper ett stråk som binder samman de flesta parker och målpunkter och som startar och slutar i två torg, Åtorget och Mariehällstorg. Stråkets betydelse underströks genom en utformning som skiljer sig från övriga gator och är mer uttrycksfull. Torgen utgör en del av stråkets utformning, dock förädlat med mer inslag av sten (skiffer) i beläggningen. Mariehällstorget möter omgivande stadsdelar på ett mjukt med vindlande steg mot den gröna Bällstavägen. Torget är under uppförande 2015. Aktivitetstorget, där vi tidigare samarbetat med ungdomar i en workshop, blir det sista torget som byggs i stadsdelen. Vi ser på nytt över utformningen under 2015 då omkringliggande byggnader kommer att ändras.
PARKER
Utgångspunkten för gestaltningen av landskapet är att låta parkerna representera varsitt stycke landskap som bryter av och integreras in i den nya urbana staden. De tre parkerna återspeglar den landskapstyp de utgår från; ådalgång, ekkulle/öppet fält samt hedlandskap, och kompletterarvarandra karaktärsmässigt. Lönnebergaparken är uppbyggd av överskottsmassor och fungerar även som bullervall samt inhyser sopsugsterminalen under massorna. Området består av olika stora kullar och slingrande och raka löparbanor sammanhållna genom stora gräsytor likt ett hedlandskap. Annedalsparken är områdets gröna hjärta. Den är planerad i sydsluttningen av den befintliga ekkullen och innehåller ett stort grönt mittrum kantat av mindre rum för aktiviteter såsom lekgädda och plaskdamm. I skogens gläntor finns naturlek.
ÅPARKEN OCH ÅTORGET
Åtorget är den sista delen av stadsdelens genomgående stråk-”Diagonala stråket” och utgör huvudentré in i Åparken. Torget är planlagt med en byggrätt för en mindre servering i anslutning till vattnet. Torget liksom alla platser längs diagonala stråket innehåller vardagslek för barn i form av lekskulpturer, här med koppling till vattentema. I arbetet med Åtorget och Åparken har vi lagt stor omsorg på stråk och platsers relation till vattnet och tillgänglighet. Ur upplevelseperspektiv har vi velat skapa platser nära vatten, men ur byggtekniskt perspektiv ligger kvarter och närliggande gator på betryggande höjd över vattenytan. Ett huvudgångstråk löper på ca 1 m över vattenytan till vilket man kommer tillgängligt från alla smågator och från Åtorget. Huvudgångstråket är en vindlande brygga som vidgar sig till platser med sittmöjligheter. Den vindlande formen gör att siktlinjen mot ån hela tiden förändras liksom väderstrecksriktningen. Åtorget trappar sig med breda sittvänliga trappor ned mot vattenytan, från övriga parken finns mindre platser vid vattnet att nå från huvudgångstråket. Stor del av arbetet var också att studera breddningen av ån som utfördes i samband med marksanering. Innan planläggningen var Bällstaån, trots att det är Stockholms längsta vattendrag, en knappt synlig rännil. För att tillskapa värden för rekreation och för Bällstaåns långsiktliga reningsprocess, utformades ån med en breddning till i huvudsak ca 5 m men i Åbassängen i anslutning till Åtorget ca 15-20 m. Strandområdet utgörs huvudsakligen av strandängar. Stadsplanens återvändsgator utgör entré till Åtorget utformade till en platser likt traditionella badbryggor med räcke runt och sittbänkar- för möten eller kontemplation. Härifrån finns trappor respektive ramper ned till huvudgångbryggan i parken. På ett par ställen finns bro över ån, en som vi planerat från Åtorget och en blå bro som är ett konstprojekt.
BARNPERSPEKTIVET
Området bestämdes tidigt att utformas med speciell hänsyn till barn. I hela processen har vi engagerat forskare och experter för att få området både säkert och utvecklande för barn. Tidigt tog vi initiativ till och arrangerade ett seminarium där alla inblandade, t ex byggherrar, tjänstemän, arkitekter och barnexperter, fick mötas och diskutera barnperspektivet och vad man tillsammans kunde göra. Barnen i fokus exponerades även då Annedal anordnade Bostadsutställning år 2012. När området delvis är inflyttat år 2015 märks att här finns många barn, det är stort tryck på parker, skola och förskolor.
TILLGÄNGLIGHET
Tillgängligheten i stadsdelen har vi sökt integrera i utformningen, det gynnar alla. Ett exempel är diagonala stråket vars dekorativa vita sten i kanten i kombination med belysningens uttycksfulla gröna lyktor har tydlig ledande funktion. Ett annat exempel är Åparkens vindlande bryggor som har ramper i samma formspråk
BOSTADSGÅRDAR
Vi har arbetat med några bostadsgårdar och har då kunna relatera deras utformning till helheten och karaktär på den del av området som kvarteret befinner sig i. Gårdarna till Nattpappan och Solägget ligger i Åkvarteren i anslutning till Åparken och Åtorget. I stadsdelens centrala delar med relation till ekkullen och Annedalsparken ligger Sagoskogen och Körsbärsdalen. I de tätare stadskvarteren finns Tant Gredelin och Knyttet.