Brofästet

Byggnaderna är gestaltade av olika arkitekter med varierande uttryck, material och skala. En utmaning för gårdsgestaltningen var att göra den till en samlande faktor för kvarteret och ett gemensamt rum som ansluter på ett konsekvent gestaltat sätt till alla olika byggnader runt omkring. Greppet för övergången mellan privata uteplatser i gårdsnivå och det samlande gemensamma rummet var en glidande skala av stramhet där gestaltningen luckrar upp sig mot mitten och blir ett organiskt och fritt rum. De generösa 4 m breda uteplatserna med häckar, spaljéer och stadiga raka kanter möts av en böljande utformad gård. Gårdsytan består av två delar som skiljs åt av det allmänna genomgående stråket. En gemensam entrébyggnad till garaget förbinder gårdarna.

Det gemensamma genomgående stråket är körbart för sop- och brandbil. Stråket vävs ihop med de gröna ytorna genom att göra det löst utformat med beläggning av betongmarksten som håller ihop ytan men varierar i fogbredd. Tillgängliga och körbara ytor med tät fog slingrar sig fram mellan träd och grönare ytor med gräsklädd fog.

Gården ligger delvis på bjälklag ovanför det underliggande garaget. En utmaning har varit att få till en grön gård som klarar av att ta hand om dagvatten med förutsättningarna med bjälklag och att klara Norra Djurgårdsstadens höga hållbarhetskrav med bla GYF-krav. Landskapslaget har varit ansvarig för beräkning av Grönytefaktor och att samordna detta med alla byggaktörer.

Dagvatten fördröjs i flera steg genom gröna beläggningar på tak och på bjälklag. Överskottsvatten från taken leds ut i rännor till planteringar på gården. Hårdgjorda ytor på gården är höjdsatta så att de rinner av mot gröna ytor. På bjälklagen utformas trädgropar så att de kan ta emot dagvatten och lagra för behov men också fördela ut överskott. Vid större regnmängder bräddas vatten till ett fördröjningsmagasin. Överskottsvatten leds i ett sista steg ut till ledning på de delar av gården som inte kan anslutas till magasinet. Se plan som visar avvattningsberäkningar.

Klätterväxter planteras mot alla lämpliga fasader, såsom vildvin, rådhusvin, pipranka och murgröna.

Landskapslaget har varit aktiva under byggprocessen och varit på plats flera gånger för att kunna justera handlingar efter uppkomna förändringar och bevaka att kvaliteten behålls genom processen.