
Kulturkraft i det offentliga rummet
Tilltagande utanförskap, otrygghet och arbetslöshet. En krisande detaljhandel i behov av en ny affärslogik. Denna utveckling i ytterstaden har pågått en tid men accelererar i pandemins spår. Kulturen och konsten har förmågan att vara en del av lösningarna på ytterstadens utmaningar. De kan bygga kapacitet för såväl individens som samhällets sociala välbefinnande, visar en ny rapport från Landskapslaget.
Musiker, konstnärer, skådespelare och andra kulturutövare har kompetens och resurser att göra våra städer mer attraktiva och bygga relationer mellan människor. De bidrar till entreprenörskap och innovation. Men även etablerade konst- och kulturverksamheter har svårt att komma till bruk och nå sin fulla potential. Genom att samarbete med fastighetsägare, lokala företag, offentlig förvaltning och medborgare kan detta förändras.
– I takt med att fler butiker försvinner från våra centrumanläggningar borde exempelvis konst, kultur och eget skapande kunna ta mer plats i dessa lokaler. Den så kallade butiksdöden är inget typiskt svenskt fenomen utan en global företeelse, säger Karin Lekberg, kulturstrateg på Landskapslaget och projektledare för studien.
Rapporten ”Kulturkraft i det offentliga rummet” baseras på ett samarbete mellan ett flertal samhällsaktörer med stöd av Vinnova. Projektet har letts av Landskapslaget som tillsammans med kompetens från akademi, stadsutvecklare, kulturentreprenörer, kommun, centrumägare och organisationer för handel, besöksnäring och fastighetsägare – sammanfattat forskning och praktik kring hur konst och kultur kan sitta på lösningarna till dagens utmaningar i ytterstaden. Detta genom att visa hur sociala, kulturella och ekonomiska system med konst och kultur kan starta nya utvecklingsspiraler som stärker både individer, platser och näringsliv.
– På grund av pandemin har fler människor blivit hänvisade till att arbeta hemifrån, vilket också ökar kraven och efterfrågan på en mer levande, innehållsrik och kvalitativ närmiljö. Konsten och kulturen har en förenande kraft och kan skapa ett ökat välbefinnande, säger Karin Lekberg.
Förstudien utgår ifrån att konst- och kulturverksamhet i närmiljön bidrar till en ökad sammanhållning, ökat välstånd och minskad ojämlikhet. Målet med rapporten är att utvecklingen av kultur i det offentliga rummet ska uppmärksammas, ges stöd till och därmed accelerera i utvecklingen.
– Rapporten är skriven som ett manifest för en fungerande stad, jag vill inte se den som en slutstation utan snarast som en början till en ökad medvetenhet och en vidare kraftsamling, säger Apostolis Papakostas, professor i sociologi på Södertörns Högskola och medverkande i studien.
Den rådande pandemin har försatt flera branscher i krisläge, och så även kulturbranschen.
– Pandemin kommer inte att fortsätta i all evighet och det finns en stor risk att mycket inom konsten och kulturen går förlorat för en lång tid framöver. Därför är det viktigt att fortsätta att hitta lösningar och vara kreativ under denna svåra kristid, avslutar Karin Lekberg.
Ta del av det intressanta samtalet som fördes under Folk och Kultur 10-12 februari 2021 med Karolina Keyzer som samtalsledare.
Klicka här och ladda ner rapporten! >>>

Arbetsgruppen har bestått av: Karin Lekberg, Lise Strand Hellström, Magdalena Franciskovic, Anna Lebisch, Andreas Blom, Ann-Sofie Köping Olsson, Apostolis Papakostas, Erik Westin och Ulf Maxe. Vi har i arbetet haft stöd av en referensgrupp bestående av representanter för: Svensk Handel, Visita, Fastighetsägarna Sverige, Huddinge kommun, URW och Citycon.
Årtal
2020
Med stöd av
Vinnova
Projektledare
Landskapslaget